Den 31 marsmarkerar semesterårsskiftet för många företag. Det innebär att du som arbetsgivare måste hantera både intjänade och sparade semesterdagar på rätt sätt. Här får du koll på vad som gäller och vilka åtgärder du behöver vidta innan deadline?
Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast betalda dagar som överstiger 20 som får sparas för uttag senare år. Semesterdagar upp till 20 måste alltså tas ut i betald ledighet. Detta är en tvingande regel och det går inte att i stället betala ut ersättningen för dagar som inte får sparas. Om det inte finns tillräckligt med tid att förlägga ledigheten kan du som en sista utväg skjuta över dessa dagar till det nya året för att tas ut före det nya semesterårets semesterdagar. Även om detta i sig är fel så uppfyller man i vart fall lagens syfte att semesterdagar ska förläggas i ledighet för vila och rekreation.
Om en anställd har sparade semesterdagar som är fem år gamla måste dessa också tas ut i ledighet innan den 31 mars. Det är endast om detta regleras i kollektivavtal på förbundsnivå som längre sparande kan tillåtas.
Vid semesteromställningen den 31 mars ska du beräkna hur många semesterdagar som dina anställda har rätt att ta ut i betald ledighet under det kommande semesteråret (1 april 2025–31 mars 2026).
Det är i huvudsak anställningstiden som ligger till grund för intjänandet. Det har inte någon betydelse vilken sysselsättningsgrad den anställde har haft eller hur arbetstiden har varit förlagd. Även en person som varit anställd hela året men som till exempel endast enligt schema arbetar varannan vecka, tjänar in 25 semesterdagar. Förläggningen av semesterdagarna ska dock innebära att den sammanlagda ledigheten inklusive fridagar ska motsvara fem veckors ledighet.
Sysselsättningsgraden påverkar däremot vilken semesterlön som ska betalas ut under den betalda semesterledigheten. Har den anställde t ex bara arbetat 4 timmar om dagen, alltså halvtid, så blir också den intjänade semesterlönen beräknad på halvtid.
Antalet intjänade betalda semesterdagar räknas ut genom att dividera antalet anställningsdagar med 365. Det framräknade talet multipliceras med den anställdes semesterrätt. Uppstår ett brutet tal ska detta alltid höjas till närmsta heltal.
Exempel: Simon anställdes den 1 augusti 2024. Antalet anställningsdagar fram till den 31 mars 2025 är 243. Antalet intjänade betalda semesterdagar att ta ut fr o m den 1 april 2025 blir 17 (243/365×25 =17). Mellanskillnaden upp till hans semesterrätt, d v s 8 dagar, blir obetalda semesterdagar. Dessa behöver han dock inte ta ut i ledighet om han inte vill.
Frånvaro kan påverka intjänandet av betald semesterledighet. Viss frånvaro är semesterlönegrundande till exempel sjukfrånvaro i 180 dagar och föräldraledighet i 120 dagar per intjänandeår. De olika frånvaroslagen som ger rätt till semesterintjänande framgår av semesterlagen § 17. Frånvaro som överstiger antalet semesterlönegrundande dagar reducerar intjänandet av betald semesterledighet.
Exempel: Marie har varit anställd hela året men har varit föräldraledig i sex månader, sammanlagt 183 dagar, mellan den 1 juni och den 30 november. Det innebär att antalet intjänade semesterdagar reduceras. Antalet betalda semesterdagar för semesteråret 1 april 2025–31 mars 2026 blir 21 [(365-63)/365×25)].
Företag som omfattas av kollektivavtal kan avtala om andra intjänande- och semesterårsperioder än lagens 1 april–31 mars. Även utan stöd i kollektivavtal kan perioden vara en annan, t ex kalenderår, men då måste intjänandeåret och semesteråret sammanfalla. Det innebär att den semester som kommer att tjänas in kan tas ut i betald ledighet under samma period.
The post Dags att planera semesterdagarna – har du koll på vad som gäller? appeared first on Tidningen Konsulten.
Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2025. Inlämning av deklarationen För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för inkomstdeklarationen vara lite mer komplicerad än för privatpersoner. Aktiebolag kan lämna in inkomstdeklarationen vid fyra tillfällen under året. Vilken tidpunkt som aktiebolaget ska lämna in sin …
Ett unikt nordiskt samarbete håller på att förändra spelplanen för små och medelstora företag. Med målet att minska administration, automatisera affärsprocesser och möjliggöra gränsöverskridande handel, är programmet Nordic Smart Government & Business på väg att skapa ett digitalt ekosystem som sätter Norden i framkant. En av de som varit högst delaktig i programmet är …
EU-kommissionens nya förslag på hållbarhetsrapportering enligt CSRD innebär att 80 procent av företagen undantas. De storföretag som ska följa CSRD får inte föra över sina rapporteringskrav på mindre underleverantörer. – Förslaget kallas ambitionssänkning, verklighetsanpassning eller en smartare väg till målet beroende på vem som uttalar sig. Eftersom vi ser att företag …
Trots utmanande tider visar en ny rapport från Företagarförbundet att 76 procent av Sveriges småföretagare har gått med vinst de senaste tre åren. Men många brottas fortfarande med att känna sig trygga i att verksamheten följer rådande lagar och regler – särskilt skatteregler som ofta upplevs som svåra att förstå. Undersökningen lyfter också fram redovisningskonsulternas …
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på. Tre förutsättningar för skattefrihet Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren …
Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2024. Här lyfter vi några viktiga datum att ha koll på under 2025. Flera datum för betalning av kvarskatt I och med att kostnadsräntan på skattekontot uppgår till 2,5 procent är det viktigt att veta vid vilka tidpunkter som skatten ska vara inbetald för att undvika denna ränta. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor ska …
Från och med beskattningsåret 2025 och framåt gäller en begränsad avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital för privatpersoner. Det är en stor förändring för privatpersoner som tidigare har fått avdragsrätt för samtliga ränteutgifter oavsett låneform och säkerhet. Nya regler för privatpersoner Begränsningarna till rätt för avdrag för …
EU:s nya momsreform ViDA revolutionerar momshanteringen med e-fakturering och digitalisering. Vad betyder det för svenska företag? Fredrik Andersson Carlö från Skatteverket reder ut möjligheter och utmaningar. Med momsreformen VAT in the Digital Age (ViDA) går EU in i en ny era av digitalisering. Målet är att skapa ett enklare och mer rättvist momssystem för företag som verkar inom …
Snart lanseras nya SNI-koder (Standard för svensk näringsgrensindelning). Förändringen innebär att många företag behöver agera för att säkerställa att deras verksamhet är korrekt klassificerad. Den 27 januari öppnar en ny tjänst på verksamt.se där du själv kan ändra din SNI-kod. Här guidar vi dig genom det viktigaste kring uppdateringen och vad du behöver göra. Vad är en …
Nu sänks räntorna på skattekontot för andra gången i år. Det gäller både kostnadsräntan och intäktsräntan. De nya räntorna gäller från och med den 1 december 2024. Den sänkta räntan påverkar bland annat företag som har anstånd med betalning av skatter och avgifter och kvarskatt. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner. De nya …
