Publicerat 11 mars 2020 i kategorin Artiklar
Ekonomiska konsekvenser av coronaviruset
Regeringen har i spåren av coronavirusets spridning tryckt på kring införandet av så kallat korttidsarbete, en statlig reglering av arbetstid. Anledningen till möjligt korttidsarbete är att kunna stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten när det är ett allvarligt läge för samhällsekonomin. Det ska ge företagen möjlighet att möta tillfällig arbetsbrist genom att sänka arbetstiden istället för att behöva genomföra uppsägningar. Den anställde får gå ner i arbetstid alternativt delvis blir arbetsbefriad. Under den tiden blir även lönen lägre. Korttidsarbete har tidigare föreslagits att börja gälla från 1 augusti, men det kan bli tidigare.
Villkor för ekonomiskt stöd
Korttidsarbete skulle då aktiveras av regeringen genom föreskrifter. Stödperioden kan som längst uppgå till två år, därefter måste minst två år förflyta innan beslut om en ny stödperiod kan fattas. När stödet aktiveras gäller det hela landet och alla branscher. Rätten till stöd avser arbetsgivare som är juridiska personer eller fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Lagen gäller dock inte staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan eller juridiska personer som dessa har ett direkt eller indirekt inflytande över, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet. Lagen gäller heller inte arbetsgivare där verksamheten i huvudsak är finansierad av allmänna medel (3 §).
Ansökan om och beviljande av stöd vid korttidsarbete sker i två faser bestående av dels preliminärt stöd, dels slutligt stöd som fastställs efter avstämning. Det är Skatteverket som ska hantera stöden.
För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till
- 20 procent av ordinarie arbetstid,
- 40 procent av ordinarie arbetstid, eller
- 60 procent av ordinarie arbetstid.
Andra förslag
Det kan även skrivas in förutsättningar för korttidsarbete i centrala kollektivavtal. Enligt Svenskt Näringsliv uppger nästan vart femte företag, 19 procent, att de har påverkats negativt av coronaviruset. Nästan lika många, 18 procent, uppgav att det finns risk för personalneddragningar om läget förvärras med smittspridning under de närmaste månaderna. Svenskt Näringsliv har även fört fram andra förslag till regeringen för att hjälpa företagen i kristider såsom anstånd med skatteinbetalningar, att låta företag slippa att betala moms vid kundförluster, utökade exportkrediter och krislån från Almi. Regeringen har enats med samarbetspartierna Liberalerna och Centern om att lägga en extra vårändringsbudget eftersom det är ett allvarligt läge för samhällsekonomin.
Även Riksbanken meddelade nyligen att de ser över åtgärder för att stärka upp det företag i Sverige som drabbas av ekonomiska konsekvenser, exempelvis se till att ge lån till banker med villkoret att de går vidare till små- och medelstora företag. Skulle krisen bli riktigt djup kan Riksbanken även köpa upp obligationer för att på så sätt stötta företag och till och med kommuner.
