Publicerat 16 december 2021 i kategorin Artiklar
Visselblåsares skydd stärks
Den 17 december träder den nya visselblåsarlagen i kraft. En lag som ersätter en annan, för att matcha EU:s minimikrav. Vad är nytt då?
Den nya lagen innehåller nya krav och rättigheter jämfört med tidigare lagstiftning. Inom vissa verksamheter finns det redan sedan tidigare såväl skyldigheter som skydd för den anställde som upptäcker missförhållanden på en arbetsplats. Den nya lagen kompletterar annan lagstiftning och lagen gäller både inom all privat och offentlig verksamhet. Lagstiftningen är dispositiv, så genom kollektivavtalsreglering har parterna möjlighet att enas om förtydliganden och preciseringar av lagens regler enligt den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Arbetsgivaren är fortsatt skadeståndsskyldig gentemot en visselblåsare om denne utsatts för repressalier. Som i den tidigare lagstiftningen ligger bevisbördan på arbetsgivaren och det går inte heller nu att avtala bort visselblåsarskyddet.
Att kunna anmäla utifrån allmän intresse är nytt. Den nya lagen skyddar även de som visselblåser om missförhållanden där det finns ett allmänintresse av informationen. Tidigare gällde skyddet endast de arbetstagare som slog larm om ”allvarliga missförhållanden, som fysiskt och psykiskt våld eller bedrägerier.
Med den nya lagen utökas vilka som omfattas av skyddet. Den nya lagen skyddar förutom arbetstagare och inhyrda arbetstagare även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer i företagsledningen och aktieägare som är verksamma i bolaget. Dessutom omfattas personer som arbetar hos underleverantörer och entreprenörer. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma.
Lagen ställer nya krav på interna rapporteringskanaler och rutiner för rapportering och uppföljning för företag som har 50 eller fler anställda. Företag med mindre än 50 arbetstagare behöver inte införa interna rapporteringskanaler och rutiner för rapportering och uppföljning. Personer som rapporterar om oegentligheter vid sådana företag omfattas däremot av det skydd mot repressalier vid rapportering som lagen anger.
Så det är framför allt större arbetsgivare som får större krav på skriftliga rutiner. De ska kunna redogöra för hela processen: vilka rapporteringskanaler som finns, hur rapporterna hanteras och dokumenteras, hur missförhållandena utreds samt hur återkopplingen ska ske. Med större arbetsgivare menas minst 50 anställda som får en skyldighet att inrätta särskilda interna rapporteringskanaler för visselblåsning, som ska kunna ske muntligen eller skriftligen. Lagen bygger också på att rapporteringen som huvudregel ska ske internt först. Större företag, med 50 till 249 anställda, kan välja att dela rapporteringskanaler med andra. Senast i december 2023 ska dessa företag ha den interna rapporteringskanalen på plats. Om företaget är har minst 250 anställda så ska den interna rapporteringskanalen vara på plats senast den 17 juli 2022.
Den nya visselblåsarlagen är en anpassning till EU:s direktiv som antogs i oktober 2019 och som ska vara genomfört i alla EU-länderna, senast just den 17 december 2021.
En visselblåsare är en person som slår larm om att något är fel på en arbetsplats, myndighet eller ett företag, oftast genom att berätta om det i media. Det kan röra sig om ett brott, missförhållanden, sexuella trakasserier, oönskat beteende eller annan komprometterande information.
Arbetsmiljöverket är utsett till tillsynsmyndighet vad gäller företagens rapporteringskanaler.
